Jag vill påstå att vi i Sverige ligger väldigt långt fram i utvecklingen av målvakter. Långt fram i tanken, vi talar om en spelidé för våra målvakter. Långt fram i tekniken och att utveckla moment att träna tekniken. Vårt fokus ligger i första hand inte på att ”rädda pucken” vilket kan verka märkligt men i första hand är det positivt. Vi fokuserar på ”hur” och i många fall också ”var” vi räddar pucken och hur vi på enklaste sätt tar oss till rätt position. Detta för att vi fokuserar på prestationen och hela tiden försöker förbättra den och då också få ett bättre resultat i ansträngningarna.
Vilka är vi? Det är alla målvaktstränare i Sverige som är engagerade och nyfikna, som inte bara gör som ”man gjorde förr” utan ser hockeymatcher, gör sina värderingar och analyser, har en bra dialog med sina målvakter och utvecklar dem. Men också sig själv!
För att utveckla sig själv som målvaktstränare/instruktör/coach gäller det att man är öppen för dialog, att man har ett nätverk av andra likasinnade och ger och tar av ideér, tankar och resonemang.
När jag är på turneringar med landslaget ser jag andra målvakter, i träning och i matcher som vi inte spelar och lär mig en hel del. Efter Channel One Cup stannade analysen vid det som jag skriver om i det här blogginlägget.
Att fokus ligger på tekniken i vår utbildning är å ena sidan bra. Det betyder att målvaktsinstruktören ofta tränar med sina adepter och man förbättrar mer detaljer för att göra helheten bättre. Tekniken är viktig för att målvakten ska kunna hålla sig till sina grunder och göra det enkla enkelt. Men det är inte den förmågan som avgör de heta matcherna!
Det har varit med en del NHL lockoutade målvakter i Karjala Cup och nu senast i Channel One Cup. Vad är de generellt bra på? Jag har sett likheter i att de är där på returer, på snabba situationer framför kassen, de har snabba reflexer och är rappa att komma i ordning efter räddning. Tekniskt riktiga i sina rörelser? Oftast inte. Men de har hittat skottlinjen och resultatet har blivit en avgörande räddning. Marginalerna hade kanske kunnat vara större men räddningen har oftast varit det slutgiltliga resultatet. Samma sak med Henke Lundqvist när jag såg honom på träningsläger med NY Rangers i Globen för två år sedan. Snabba reflexer, i position, koll på boxen.
Jag tycker att vi ska lära oss utav detta. Jag kan läsa och höra en del målvaktstränare som i hånande ordalag klankar ner på en målvakt som spelar SMS på ena stolpen och One Knee på den andra. Brist i spelidén… Ser flaxigt ut… Ingen kontroll… Men de gör många av de målvakter som spelar i NHL också. Och de spelar där av en anledning, de har talang, känsla och en förmåga att lösa uppgiften. Lägg gärna till den mentala styrkan att göra de avgörande räddningarna när laget behöver det som mest.
För att helt vända på resonemanget i den inledande texten. Uppgiften för en målvakt är att rädda pucken. Hur han gör spelar ingen roll för coachen, lagkamraterna eller fansen.
Med en bra teknik underlättar vi ett tryggt grundspel. Men hur kommer vi åt att träna de ”avgörande situationerna”? Jag tycker det blir än mer viktigt:
Att spela klart, att spelarna tillåts att göra färdigt framför mål, att slänga in en till puck för att få en situation till, att tävla, att träna svårt, att inte veta vad som kommer hända. Det är moment som ska in i träningen oftare. Vilket jag tror är nyckeln till vidare utveckling av våra tekniskt skickliga målvakter som ska fortsätta vara just det. Tekniskt bra med en spelidé men bli ännu bättre att släppa loss, lita på sin instinkt och sina reflexer för det behövs! Kan de hålla sig i skottlinjen och i boxen kommer de att ta alla lätta, en hel del svåra och en och annan omöjlig puck också!
God jul!
ladheblogg 