Jaha är du tränare i hockey? Vad gör du på sommaren då…?

Frågan har kommit mer än en gång kan jag lova. Och vad gör man som hockeytränare på sommaren!? Är man målvaktstränare så tränar man målvakter, även på sommaren. Det är faschinerande hur många av våra målvaktscoacher på elitnivå som utbildar unga målvakter när de får möjlighet. Den möjligheten finns oftast på sommaren.

Hur många tränare på elitnivå gör det?

Man får alltid nya intryck och jag brukar samla mina tankar efter sommarens fem campveckor som jag har haft. Det blir på något sätt en temp i målvaktssverige då jag har haft runt 100 målvakter under utbildning på kort tid.

Framförallt upplever jag en enorm glöd att vara på is, att få träna, hur mycket som helst, att bita ihop även om det gör lite ont ibland, även om skytten var lite äldre och skicklig, nästa gång tar jag den!

Jag kan tycka att en målvakts Spelidé är något som man kan beskriva om andra, ”vad utmärker Henrik Lundqvists spel” men svårare när man pratar om sig själv! Medvetenhet och tanke! Många tror att de är aktiva med att söka hot nära kassen, att vrida på huvudet och räkna spelare, bara för att det är så självklart, i teorin. Men att de sedan inte gör det i spelsituationer är något att nöta in, ge feedback om och medvetandegöra (gärna med hjälp av film)!

Många målvakter KAN bli mycket bättre på skridskorna. Det innebär inte att de ska åka skridskor runt rinken en halv träning (kondition) men de ska åka skridskor när de kommer in på isen och de ska jobba med OLIKA typer av förflyttningar i målet (teknik). Men också utanför, för visst är det många målvakter som bara kommer ut till målgården för att möta ett friläge i bra fart!? Det är svårt att tajma och krympa avståndet till pucken då.

Det blockande spelet har ett starkt fäste i målvaktssverige. Bra – men vi måste tillämpa det i rätt situationer! Vi pratade om detta i podden under våren och det tåls att talas om igen. På träning kan man i vissa övningar VETA vad som kommer hända, vilket moment i teknikträningen som skall nötas. En vetskap som målvakten aldrig har på match! Målvakten måste lära sig att träna det som ska tränas och inte använda vetskapen till att göra annat. Fortfarande måste vi få loss händerna från kroppen då pucken är i slottet. Hockeymålvakter måste kunna fånga puckar! Det blockande spelet håller till en viss nivå – men inte om vi ska utbilda nya världsmålvakter! Det hoppas jag blir varje målvaktstränares utmaning under kommande säsong!

Framförallt har målvakter väldigt roligt när de samlas i ett omklädningsrum och är tillsammans i fem dagar! De hittar kompisar som de många gånger har kvar långt efter att campen slutar. Det är roligt att se vad många likheter de har med varandra, oavsett var de kommer ifrån i världen, men just bara för att de är målvakter!

På målvaktscamper är det viktigt med bra skyttar! En bra skytt gör som man säger och skjuter där man vill OCH är uttålig, han/hon inser värdet av träningen! Då blir jag nöjd! I många fall har jag sådana skyttar – då blir träningarna väldigt bra. MEN oavsett ovan. Jag tycker att hockeyspelare (lyssna nu tränare!) ska bli bättre att öva på matchmoment! En retur från benskyddet ska ALLTID skjutas därifrån pucken hamnar. Inte dra tillbaka, åka runt buren och lägga in den i öppen kasse! För det kan en skytt göra varje gång på målvaktsträning då målvakten är ”ur spel”. Men aldrig på match. Gör skytten som han ska i liknande situationer kommer han att utvecklas och göra fler mål på match. Punkt.

Den största erfarenheten från sommarens camper – vi har många talangfulla målvakter i vårt land! De brinner för det de gör och söker utveckling! Sånt blir jag glad av att se!

En till bara…

Kom på en grej…!

I och med att sista finalmatchen i AHL spelades för en dryg vecka sedan och Christopher Nilhstorp ”äntligen” blev klar med sin säsong (AHL/ Cadler Cup mästare) blev också samtliga SHL klubbar officiellt klara med sina målvaktsbesättningar. Växjö kunde ju inte gå ut med det innan Torpet hade spelat klart säsongen, annars var ju det allmänt känt, men ej bekräftat från Växjö. Hur som helst…

Några intressanta byten mellan klubbar och återkomster i SHL! Fyra utländska målvakter. Samtidigt som detta är klart är det också klart vilka som inte ska spela i SHL kommande säsong.

Johan ”Honken” Holmqvist, Andreas Andersson och Christian Engstrand står utan klubb. Jocke Lundström som förra säsongen spelade i KHL/ Finska ligan har inte heller gjort klart med något nytt målvaktsjobb. Bara för att ägna en tanke åt våra målvakter på yttersta eliten. Appropå KHL så stannar Henrik Karlsson i ligan men byter till Jokerit, Johan Backlund är också kvar men nu i Bratislava och slutligen Tre Kronors VM brons målvakt Anders Nilsson lämnar NHL för Kazan i KHL. Samtliga målvakter som spelar i europa är tillgängliga för spel i Tre Kronor under säsongen!

Tillbaka till boken nu…!

Sommarlov

Mitt i mellan två säsonger. VM är spelat, MV3 kursen är klar, sista MålvaktsPodden för säsongen är gjord. Säsongen är slut. Men snart börjar nästa och mellan de perioderna ska vila och planering in. Vi på SHI kör igång våra sommarcampsveckor snart, vi startar som vanligt med SHI League, första veckan i juli. Därefter följer tre campveckor. En rolig period, mycket is och när de veckorna är klara är man redo att starta upp med allt annat igen. Vi har redan hunnit ha uppstartsträff med ledarna för våra olika landslag. Nästa säsong blir lite annorlunda för Tre Kronor. Samma antal landskamper men med ett annat upplägg. Mina uppdrag är ungefär lika de med, lite mer att göra. Så jag tar boken och en kopp kaffe och tar det lite lugnt, laddar, ett tag till!

Hoppas du har en bra ledighet du också!

Tre Kronor On Tour

Nu börjar snart vår resa inför VM i Minsk!

Som det har varit de senaste åren spelas Hockey Challenge Cup matcher veckorna inför VM. Vilket är bra på flera olika sätt! Dels är spelarna som har spelat klart i sina klubblag färdiga med isen i sina hemmahallar, de får träna och spela matcher och hålla igång inför VM. Men det är också ett utmärkt tillfälle att få in nya, i de flesta fall yngre, spelare i Tre Kronor. Det tar tid att bli landslagsspelare. De flesta måste växa in i tröjan. Lära sig vårt spel, att spela landskamper, vilket är något helt annat än vardagen i SHL! Att skaffa erfarenhet och vara mer rustad för att bli uttagen till matcher mot Finland, Tjeckien och Ryssland som spelas under säsongen. Det är också intressant att se vilka som ”passar” för internationella matcher. Vissa spelare blommar ut då, och de senaste åren har någon av de nya tagit sig hela vägen till VM!

Det är alltid intressant att se reaktionerna när vi tagit ut en trupp. De ökar ju i och med alla sociala medier. Naturligtvis vill Brynäsare se massor av Brynäsare i Tre Kronor, Leksingar vill se sina spelare. Någon journalist vill se sin bror uttagen etc. Det som bara insatta förstår är dels att man tar ut ett lag efter olika roller att fylla. För dessa tror jag det är intressant att utifrån egna erfarenheter försöka se vilka som får vilka roller i just den uttagning som gjorts. Och se om ens egna tankar stämde då man senare ser matcherna! Ett faktum som också är svårt att inse om man inte är mer insatt är att vi, mitt i brinnande slutspel, inte har tillgång till de spelare som fortfarande är i spel. Dvs de i kvalserien, semifinallagen Skellefteå, Färjestad, Linköping eller Växjö. KHL lagen som fortfarande är i spel eller från NHL där alla lag fortfarande spelar. Full respekt för att man har en åsikt, vilket är bra, väldigt lite eller rättare sagt ingen respekt för de som pekar ut namn i truppen och ifrågasätter deras medverkan och uttagning när de inte ens hunnit visa upp sig!

Den trupp som nu är uttagen kommer att förändras i takt med att semifinalerna, KHL slutspelet och NHL är färdigspelade. Vissa spelare kommer vara kvar medan andra ersätts.

De målvakter vi tagit ut känns spännande att få se och jobba med, Linus Ullmark som blev tilldelad Honken Trophy som bäste målvakt i SHL under säsongen har varit med tidigare under säsongen. Oscar Alsenfelt har också gjort en fantastiskt bra och jämn säsong i sitt Leksand, han har varit nära en plats tidigare men nu är det dax!

Vår resa börjar måndagen den 7 april då vi reser till Schweiz för två matcher mot vår VM final motståndare från i våras. Veckan därefter möter vi Danmark i Ängelholm (16/4) och Malmö (18/4). Sen åker vi till Östersund där vi möter Norge (23/4), returmöte i Sundsvall två dagar efter (25/4). Vid den här tiden har vi hunnit få hem några NHL spelare som kan vara med under Oddset Hockey Games i Globen och på Hovet, sista turneringen i Euro Hockey Tour för säsongen! Vi möter Tjeckien (1/5), Finland (3/5) och Ryssland (4/5).

Därefter är vi redo för VM i Minsk, Vitryssland den 9-25 maj!

Det här med grus i båset…

Läser om att Färjestad fick begära städning av båset innan matchen i kvartsfinalserien mot Brynäs igår. Det var grus och smuts på golvet vilket inte är det bästa för skridskornas slipning. Det får mig helt osökt att tänka på JVM i Ottawa för några år sedan. Det var då spelarna var födda 1989  (men också några yngre talanger såklart).

Vi spelade gruppspelet i OHL lagets Ottawa 67´s TD Place Arena och fick flytta till den större, Ottawa Senators Scotiabank Place Arena, där slutspelet hölls. Vi fick ett omklädningsrum i början av en lång korridor. Gummimattor låg utanför att gå på inför träning och match. Eftersom det gick mycket folk förbi vårt omklädningsrum med snöiga, grusiga, smutsiga skor var personalen duktig att se till att det ändå var rent innan vi skulle gå ut till arenan.

Men… när vi skulle gå ut till finalen, mot Kanada, glömdes detta bort… och gummimattan var smutsigare än vi sett den tidigare. När vi sedan kom ut till båset hade man också glömt att lägga upp/ fram våra puckar inför isvärmningen… tänk vad glömsk man kan bli då det drar ihop sig till viktiga matcher!

Ledarskap

blogg_massa_mv

Det är intressant att träffa ledare/ tränare och instruktörer som har olika lång erfarenhet av sitt gebit. Samtidigt är det lätt att se tillbaka på sin egen tid som ledare och reflektera över vad man har utvecklat och på vilket sätt.

Unga ledare med begränsad erfarenhet av att vara just ledare är många gånger intresserade, tycker att de har koll på allt och har lätt att dra slutsatser och ge raka besked. Anledningen är att de inte väger in så många aspekter som en mer rutinerad ledare gör. Situationen som diskuteras finns i huvudet och utifrån sin egen sanning blir svaret ganska enkelt, det kan kännas viktigt att ha en uppfattning, en åsikt. Speciellt om den unga ledaren besitter ett självförtroende och en oblyg hållning.

Med tiden kommer ledaren ta in erfarenheter som han har upptäckt själv, fått lära sig av andra eller sett i sin utövning. Han kommer ha lärt sig av sina mindre bra beslut och fortsätta jobba med de bra besluten, som bara följer med. För vem reflekterar över bra beslut, instruktioner eller ställningstagande? Är inte det självklart – att det ska bli bra!?

Ju längre tiden går som ledare inser man att väldigt många personer i ens närhet och personer som man på olika sätt möter, sätter avtryck i ens ledarskap. Håller man på länge söker man upp sådana personer. Som man tror eller vet att man får utveckla sina tankar och ideér med. Man byter bilder vilket innebär att man delar med sig av sina erfarenheter och ”bilder” sett från en vy där man själv befinner sig i sitt ledarskap och får andras bilder som har andra erfarenheter och dragit andra lärdomar inom samma eller en liknande bransch. Faktum är att det inte ens behöver vara en närliggande bransch om man ser ledarskapet ur ett isolerat perspektiv.

Jag svarade på frågor om ledarskap i en podcast intervju för en tid sedan och de frågorna fick mig att tänka till ännu mer på mitt sätt att leda. Frågorna fick sina givna svar och fick mig att förklara och resonera som för mig var väldigt nyttigt.

Inom hockeyn och Svenska Ishockeyförbundet har vi under de senaste åren använt psykologiska tränare i de av våra landslag som ska spela mästerskap. Det har lyft oss ledare på ett intressant sätt. Inte för att vi har suttit i skolbänkarna och fått föreläsningar i ämnet utan för att vi pratar om vårt ledarskap och ger varandra feedback på ett sätt som driver det vi gör framåt.

Man kan se tydliga skillnader i sätten att leda då vi spelar landskamper. Intressant att se ryska ledare på isen under träning tex. De är nog vår motpol i ledarskap. Det finns givetvis gradskillnader i de olika tränare de har haft genom åren men det finns många exempel på de ledare som har sin bild av sanningen, andras bilder är ointressanta för att de är felaktiga och de levererar sina instruktioner och feedback på ett brutalt sätt. Att skälla ut en spelare under match, som knappast skapar förutsättningar att prestera bättre i nästa byte, hör till vanligheterna.

Ledarskap handlar om att få de som man ska leda att växa. Att skapa förutsättningar för dem att prestera på sin bästa nivå. Kan de själva bidra med tankar och åsikter för att få ut sitt max når man en högre nivå då de känner sig delaktiga i processen. Man ska också inse att alla är olika, en del vill ha instruktioner att följa, vill inte vara delaktiga och behöva engagera sig mer än att ”bara göra” under parollen – ”det är du som är tränaren.”. Det är viktigt att känna av dess skillnader. Nu är mina tankar på seniornivå och rutinerade spelare. Utbildar man yngre spelare med liten erfarenhet är ledarskapet annorlunda och instruktioner att berätta vad de ska göra är mer självklart. Men även på denna nivå är det bra att stämma av kunskapsnivån och få spelarna delaktiga genom att ställa frågor.

Eftersom jag jobbar på flera nivåer,  från världseliten med Tre Kronor till unga målvakter i SHI´s campverksamhet är det intressant att reflektera över likheter och olikheter i mitt eget ledarskap och vad som krävs i de olika miljöerna!

Vad har DU fått för tankar efter att du har läst detta blogginlägg?

Efter OS i Sotji

BB_mvgängetOS

 

OS äventyret är över. Ett minne för livet! Vi tog oss till final där ett starkt Kanada och en märklig dag stoppade oss från ett annat resultat än en silvermedalj. Den kommer spelarna att uppskatta mer med tiden. En bra turnering i ett välordnat OS på ett väldigt oryskt sätt… vi möttes av leenden och trevliga människor runt arenorna!

På bilden ser ni Jonas Gustavsson, jag själv, Henrik Lundqvist och Jhonas Enroth när vi är uppe i bergen för att se Sverige ta guld i herrstafetten.

Jag tog ett podcast-snack med dem under OS, de hittar du i dessa avsnitt (följ länkarna) Jhonas Enroth, Jonas Gustavsson och Henrik Lundqvist.